tisdag 26 augusti 2008

Högt oljepris ger sänkt fart



Detta är del 2 av 3 i en mini-serie om dyrare globala fartygstransporter. Del 1 hittar du här.

En trend inom sjötransporter de senaste 50 åren är att traditionella transportfartyg ersatts av containerfartyg, och att "mindre" containerfartyg (1000 40-fots containrar) ersättas av större fartyg (4000 contrainrar). Idag transporteras 90% av alla varor som inte är "bulk cargo" (som transporteras opackade, t.ex. spannmål, kol, olja) i containrar. Det faktum att containerfartyg går snabbare och gradvis ersatt traditionella transportfartyg gör att godsens fart på världshaven har ökat. Men när man ökar farten, t.ex. fördubblar den, ökar också drivmedelsförbrukningen - fast med mer än det dubbla (detta gäller alla transportslag, inte bara båtar). Därför har åtgången på bränsle per transporterad enhet gods till havs fördubblats under de senaste 15 åren - trots att större fartyg inneburit skalfördelar som "borde" ha motverkat denna utveckling!

Efterson bränsle tidigare har varit billigt (stod för en mindre del av de totala transportkostnaderna) har man tidigare valt att höja farten och därigenom "slösa" med bränsle. Snabbare transporter betyder ju mer transporterat gods per båt per år, vilket alltså vägt upp för de ökade bränslekostnaderna. Paradoxalt nog har contarinerfartygens segertåg gjort sjötransporterna mer sårbara för höjningar av bränslepriset. Eftersom ett containerfartyg snabbt kan lastas på och av tillbringar fartyget största delen av tiden till sjöss, brännandes drivmedel. När priset på olja höjs får det alltså ett förhållandevis stort genomslag på transportkostnaderna.

Eftersom en fartsänkning ger "oproportionerligt" stora besparinga av drivmedel har vi nu till slut nått den punkt där oljan är så dyr att man tjänar på att sänka farten. Åtgärder som inte kunde räknas hem ekonomiskt när bränslet bara utgjorde 20% av den totala transportkostnaden lönar sig att vidta när bränslet nu står för halva kostanaden. Rent konkret kan en sänkning av farten med 10% ge besparingar på 25% av bränsleförbrukning och att sänka farten från 25 till 20 knop kan halvera bränsleåtgången för ett containerfartyg!

Minskad fart betyder också minskade CO2-utsläpp (då dessa också sjunker "oproportionerligt" mycket i förhållande till fartminskningen). Något skenheligt hänvisar redare nu även till detta för att ytterligare rättfärdiga sänkta hastigheter; "it makes sense environmentally and economically". Åtminstone har inte jag några problem att gissa vilken av dessa två anledningar som både nu och tidigare har vägt tyngst... Ett uttalande som "we reduce speeds where it makes sense" är snarast skrattretande och betyder just precis ingenting.

Lägre fart betyder dock att andra driftskostnader ökar. Om man sänker farten tar resan längre tid och man skulle då behöva fem båtar för att upprätthålla den volym som fyra kvickare båtar tidigare klarade av att transportera (en typisk resa från Kina till USA tar fyra veckor). Därför har man börjat jaga fram sina äldsta båtar för att bygga om dem och göra dem mer bränsleeffektiva. Men den femte båten är alltid den minsta, äldsta och minst ekonomiska båten (drar mer drivmedel). Ett alternativ är helt sonika att istället pensionera den. Till viss del kan det ju dessutom hända att behovet av att transportera vissa varor med (relativt) lågt värde sjunker eller försvinner i takt med att transporterna blir dyrare.

Det kan hända att en del gamla, bränslehungriga båtar får pensioneras eller läggas i malpåse för att drivmedel blivit för dyrt. Kan det hända att gamla bilar eller stadsjeepar också kan nå den punkten en dag?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Väldigt intressant läsning. Har klurat på det här en del själv, och har febrilt letat efter uppgifter om sjöfartens bränslepriselasticitet (effekten på bränsleanvändningen av bränslepriset stiger) i mitt forskarjobb på sistone. Har inte hittat någon studie som tar in sänkt hastighet, även om det nämns som en verkningsfull åtgärd för att minska bränsleanvändningen/utsläppen.

Skulle vara intressant att se hur sjöfarten påverka av den ekonomiska krisen. Antar att interkontinentala handelsflöden fallit med flera procent, kanske så mycket som 10-20%. Detta borde kunna medföra att man antingen tar gamla ineffektiva fartyg ur bruk och/eller att de fartyg som används färdas med lägre hastighet i och med att de inte behöver utnyttja sin fulla kapacitet och därför inte tjänar på att hålla hög hastighet.

/Mattias Carlsson

Daniel sa...

Jag gissar att handlen kan ha sjunkit mer än 10-20%. Enligt London Banker (nov 08):

"The recent 93 percent collapse of the obscure Baltic Dry Index – an index of the cost of chartering bulk cargo vessels for goods like ore, cotton, grain or similar dry tonnage – has caused a bit of a stir among the financial cognoscenti"

Jag har också sett nyhetsartiklar om rederier som blöder och transportfartyg som ligger för ankar.

http://londonbanker.blogspot.com/2008/11/systemic-risk-contagion-and-trade.html